Initierade kommentarer till den pågående finanskrisen

Initierade kommentarer till den pågående finanskrisen

Inläggav Svempa » 19 aug 2007 13:56

För den som är villig att lägga lite tid på att förstå vad som orsakat den aktuella situationen, och hur utvecklingen troligen blir under den närmaste framtiden, har jag lagt upp några bra länkar här.

http://www.energiminnesfonden.se/docs/Panic2007.pdf

http://www.energiminnesfonden.se/docs/FuguUltimatum.pdf

http://www.energiminnesfonden.se/docs/S ... wn2007.pdf
Användarvisningsbild
Svempa
Site Admin
 
Inlägg: 563
Blev medlem: 02 jan 2007 17:38
Ort: Floda

Gunnar Örn kommenterar läget i DI

Inläggav Svempa » 25 aug 2007 10:13

Nu är det värsta över

2007-08-24: Gunnar Örn

KRÖNIKAN

Gissa om jag får äta upp den här rubriken om jag får fel. Men efter de senaste dagarnas åtgärder mot kreditfrossan, både från centralbankernas och de stora investmentbankernas sida, vågar jag ändå gissa att det värsta är över.

Osäkerheten är förstås extremt hög. Även bland marknadsaktörerna själva. Den som påstår sig veta säkert har antingen dåligt omdöme eller dåliga placeringar att bli av med.
Vad vi sett på världens kreditmarknader de senaste veckorna är en klassisk rusningefter likviditet.

Centralbankscheferna i Europa och USA lyckades avvärja en allmän panik genom att pumpa in extra mycket likviditet i banksystemet. Fedchefen Ben Bernanke och ECB-chefen Jean-Claude Trichet har agerat helt enligt regelboken. Om affärsbankerna inte vågar låna pengar av varandra, måste landets centralbank sköta sin uppgift som ”bankernas bank” och förse alla som behöver med pengar.

Det började med att ECB pumpade in närmare 900 miljarder kronor i det europeiska banksystemet den 9 augusti. Andra centralbanker följde snart efter. Den avgörande insatsen kom förra veckan, då den amerikanska centralbanken Federal Reserve sänkte diskontot med en halv procentenhet och meddelade att alla banker kunde få låna obegränsat till denna ränta i upp till 30 dagar - även med bostadsobligationer och ”relaterade tillgångar” som säkerhet.

Till en början var det bara börserna som reagerade positivt. På räntemarknaden har kreditfrossan fortsatt även under denna vecka, på båda sidor om Atlanten. Särskilt hårt drabbad är marknaden för bostads- och företagscertifikat (commercial paper). Här handlar det om kortfristig upplåning på upp till nio månader. Stora penningmarknadsfonder vågar plötsligt inte placera i sådana instrument. I stället har de rusat efter trygga statspapper. I oroliga tider är det tryggare att låna ut pengar till stater än till obskyra privata aktörer, resonerar de.

Följden har blivit att räntorna gått upp kraftigt på certifikatmarknaden, medan de sjunkit ännu mer dramatiskt på statsskuldväxlar. På måndagen var enmånadsräntan i USA uppe i över 6 procent på bostadscertifikat
medan den tidvis låg under 2 procent på statsskuldväxlar. Att bara pumpa ut likviditet i systemet ger ingen större effekt om marknadsaktörerna bara parkerar pengarna i säkra statspapper. Den här veckan har Fed emellertid fått hjälp av de största amerikanska investmentbankerna, som också är angelägna om att få igång handeln med korta krediter.

Affärsbankerna drar sig i det längsta för att gå fram till diskontoluckan hos Fed eftersom det kan tolkas som att banken är verkligt illa ute. När det gick rykten om att Deutsche Bank lånat till diskontoräntan hos Fed vägrade banken att kommentera. Citigroup, JP Morgan Chase, Bank of America och Wachovia har därför lånat en halv miljard dollar var av Fed till diskontoränta. Mest för att visa andra att det inte är så
farligt.

Ännu mer betydelsefullt är kanske att Bank of America gått in och köpt en stor aktiepost i USA:s största bolåneinstitut Countrywide Financial. En signal om att marknaden tror sig kunna hantera problemen med skräplån på bostadsmarknaden.

De senaste dagarna har också "priset på risk" planat ut eller fallit, att döma av olika riskindikatorer. Kostnaden för att försäkra en fordran på europeiska högriskbolag har till exempel fallit från närmare 5 till nedåt 3 procentenheter, enligt Itraxx Crossover Index. Räntan på amerikanska högrisklån till bostäder har också vänt nedåt, enligt analysföretaget Markits index.

Men räkna inte med att riskpremierna sjunker till samma nivåer som i början av året. Placerarna lär bli mer försiktiga, särskilt som de inte riktigt litar på kreditbetygen från värderingsinstitut som Moody’s och Standard & Poor’s. Troligen blir det både svårare och dyrare att låna pengar, såväl för rika svenska riskkapitalbolag som fattiga amerikanska hushåll. Lån som går under beteckningen "covenant lite" (lån med mjuka villkor) har plötsligt blivit omöjliga att sälja vidare. Detsamma gäller högriskandelar i olika CDO-fonder, som numera klassas som giftigt avfall på kapitalmarknaden.

Tiotusenkronorsfrågan är hur denna åtstramning påverkar den underliggande globala konjunkturen.

Det har länge hetat att lågt belånade svenska börsbolag inte berörs av kreditfrossan. De har ju inga som helst problem med finansieringen! Men det går inte att komma ifrån att de svenska börsbolagen gynnats indirekt av de senaste årens osunda lånemarknad. Ökad global efterfrågan har delvis spätts på av billiga krediter till betalningssvaga hushåll och företag.

Men om det visar sig att marknaden ordnar en kreditåtstramning alldeles på egen hand, betyder det också att centralbankerna kan bekymra sig mindre över inflationen. Blir det svårare att låna pengar kan centralbankerna dessutom kompensera detta med att sänka priset på pengar, det vill säga räntan.

Grundtipset är därför att den globala konjunkturen förblir hyggligt stark. Med högre räntor på riskfyllda placeringar, och lägre på riskfria dito, kan tillväxten till och med bli sundare än den varit på senare år.

© 2007 di.se
Användarvisningsbild
Svempa
Site Admin
 
Inlägg: 563
Blev medlem: 02 jan 2007 17:38
Ort: Floda


Återgå till Allmänna börsläget

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst

cron