Adolf Lundin  Vi minns Adolf Lundin - en av Sveriges främsta entrepenörer genom tiderna, en föregångsman som tidigt insåg att oljan inom kort tid skulle övergå från
  att vara en ständigt flödande energiresurs till att vara en bristvara som skulle bli allt mer värdefull.
  Energiminnesfonden.se delar ut sitt årliga Energiminnespris till en förtjänt organisation eller individ på Adolf Lundins dödsdag den 30 september.

Energibloggen

Borrplattformar till vrakpris

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
Publicerad torsdag, 29 september 2011
Skriven av Svempa

I Norge finns ett flertal bolag som ägnar sig åt oljeserviceverksamhet. Ett av de största och mest kända är Fred Olsen Energy, som opererar nio borrplattformar anpassade för djuphavsborrning, varav åtta är helägda.

Här nedan återger jag kursdiagrammet för Fred Olsen Energy (ticker FOE, diagrammet hämtat från Avanza) för de senaste fem åren.
FOE_5ar

Som synes är dagens kurs kring 170 NOK historiskt låg, och kan bara jämföras med läget i början av 2009, då den dåvarande finanskrisen härjade som värst.

Enligt vad bolagets företrädare säger har man full beläggning för alla riggar hela 2012 och det är bara en mindre del av kapaciteten som inte är bokad för 2013.

Utdelningen var extra hög för 2010, dels ordinarie utdelning på 10 NOK plus en extra utdelning på lika mycket. Det är osäkert om det blir någon extra utdelning för 2011, men även om den ordinarie utdelningen inte höjs får man ändå en direktavkastning på c:a 5,8%.

Enligt Nordnet är p/e för FOE 5,54 vilket måste anses som mycket lågt. Man får en fingervisning om vart kursen kan ta vägen på ett halvårs till ett års sikt genom att se på kursutvecklingen sedan början av 2009. Det verkar i varje fall för mig sannolikt att kursen rätt snart hamnar över 200 NOK, och sedan söker sig uppåt 250 NOK.

Man bör i sammanhanget minnas det gamla talesättet från Klondykes glansdagar - de som tjänade mest pengar var inte guldgrävarna utan de som sålde spadarna!

Bottenfiske på norska börsen

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
Publicerad måndag, 26 september 2011
Skriven av Svempa

I dag kom en pressrelease från det lilla norska oljebolaget Rocksource som meddelade att man borrat torrt på prospektet Phoenix. Börskursen rasade omedelbart 77 norska öre på detta besked. Vilket kanske inte låter så farligt, men det innebar på grund av tidigare börsnedgångar att kursen hamnade på 50 norska öre. För ögonblicket har kursen hämtat sig något  och ligger på c:a 60 öre. Men även detta är en nedgång med mer än 50%. Och i och med tidigare nedgångar ligger kursen nu på en bråkdel av de 3,50 NOK som uppnåddes under våren. Se nedanstående diagram, hämtat från Avanza.

rocksource

Som jag ser det är dock nedgången överdriven, och vi borde relativt snart se en kurs närmare 1 NOK, kanske något högre. Rocksource har nämligen ytterligare en brunn på gång, i prospektet Heilo, och en framgång där skulle medföra en bra skjuts uppåt för aktiekursen. Även den rena förhoppningen om en träff kan ge rätt många procent upp på nuvarande kurs, trots att den andel Rocksource har endast uppgår till 20%.

Aktien är inget för den som söker trygghet, men den kan utgöra en spännande krydda i portföljen.

First Securities sänker sitt kursmål för aktien från 4 NOK till 1 NOK med anledning av torrborrningen, som enligt dem sänker företagets trovärdighet.

Oljepriset (Brent) på kort sikt

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
Publicerad lördag, 24 september 2011
Skriven av Svempa

Det är alltid bäst att börja med en tillbakablick. Vi som varit med ett tag minns hur oljepriset, efter att ha hållit sig någorlunda inom intervallet 20-30 USD/fat under mer än 10 år, föll drastiskt ända ner till 10 USD/fat vid slutet av år 1998.

Många minns inte att oljepriset någonsin varit så lågt i modern tid, men det är faktiskt bara 13 år sedan - en mycket kort tid i oljesammanhang. Det var OPEC:s missbedömning av efterfrågan på olja som låg bakom prisfallet, man beslutade i slutet av 1997 att öka produktionen kraftigt vilket visade sig vara närmast kastastrofalt. I synnerhet för OPEC-länderna själva. Och sedan kom den ekonomiska krisen i Asien som lök på laxen, vilket drog ner efterfrågan rätt avsevärt.

Oil-price-graph-2000-2008

Den lågpunkten kan vara lämplig att använda som utgångspunkt för en fortsatt diskussion. När konjunkturen svängde uppåt 1999 hämtade sig även oljepriset, och återgick till att variera mellan 20 och 30 USD/fat under några år. Men som synes av grafen härovan började det hända saker under mitten av 2003. En relativt snabb stegring av oljepriset, avbruten av de nedgångar som finns utmärkta i diagrammet,  gjorde att vi 2006 nådde den för dåtiden svindlande siffran 70 USD/fat. Mot slutet av året gjorde oljepriset sedan en reträtt till cirka 60 USD. Då kan vi övergå till ett mer detaljerat diagram för åren 2007 och framåt, se nedan (diagrammet hämtat från Moneyweek).

brent_5ar

2007 inleddes med en kortvarig dipp i oljepriset nedåt 50 USD/fat, därefter kom en dramatisk uppgång och oljepriset var vid årets slut c:a 90 USD/fat. En ökning på mer än 50% under ett enda år! Under första halvåret 2008 tog uppgången ytterligare fart, och oljepriset toppade på hysteriska 147 USD/fat.

Sedan kom kraschen. När den ekonomiska krisen började skönjas började spekulanterna, som i hög grad varit ansvariga för prisuppgången, att ta hem sina vinster. Oljepriset sjönk som en sten och hamnade på helt osannolika 40 USD/fat vid slutet av 2008. Men givetvis var detta ett överdrivet fall, fundamenta i oljeutvinningen tillät ingen länge tillvaro på denna nivå.

Oljepriset dubblade sig under 2009 och var vid början av 2010 80 USD/fat. Under 2010 konsoliderade först oljepriset mellan 70 och 85 USD/fat, men steg mot slutet av året och var vid årsskiftet cirka 90 USD/fat. Under 2011 steg oljepriset vidare mot 125 USD/fat under inflytande av den "arabiska våren" och många började oroa sig för en ny oljeprisbubbla.
Men den riskpremie som bortfallet av Libyens oljeproduktion krävde urholkades efter hand, och som vi vet pressades oljepriset ner av den nya ekonomiska krisen. Visionen av en recession medförde en nedgång mot de 105 USD/fat som vi har just nu.

Vad kan vi nu tro om framtiden? Den pågående ekonomiska krisen kommer att hindra spekulanterna från att driva upp oljepriset, snarare blir det istället en press neråt. Fundamenta kring oljeförsörjningen ger å andra sidan en press uppåt, Saudiarabien har fått kompensera för bortfallet av oljan från Libyen och har ökat produktionen så mycket man orkat. Nu finns det nästan ingen överkapacitet kvar bland oljeproducenterna, och endast en sjunkande efterfrågan kan återställa balansen och möjliggöra lägre oljepriser.

Min åsikt är att den försvagade konjunkturen kommer att medföra att oljepriset sjunker ytterligare på några månaders sikt. Men oljepriset har ett starkt stöd runt 88-90 USD/fat och ytterligare stöd finns vid 78-80 USD/fat. En starkt bidragande orsak till detta är att kostnaden för att utvinna den olja vi behöver på marginalen är hög, som vi ser av nedanstående diagram.

kostnad

Med kostnader på mellan 60 och 100 USD/fat för utvinning av djuphavsolja och andra typer av "okonventionell" olja finns det inga möjligheter att oljepriset sjunker drastiskt, ty då faller stora delar av den oljeproduktion bort som vi absolut måste ha för att tillfredsställa efterfrågan. Som bekant gäller marginalprissättning för oljan, dvs den olja som är dyrast att producera sätter prisgolvet!

Den prognos jag kommer fram till är att oljepriset fortsätter att sjunka ner mot 90 USD/fat under året, därefter sker en konsolidering på denna nivå varefter oljepriset vänder uppåt igen. 2011 blir då det första året då oljepriset i snitt hamnar över 100 USD/fat. Under 2012 räknar jag med att oljepriset i snitt stiger yrtterligare något, och ger ett genomsnitt för året på cirka 110 USD/fat. Detta förutsätter dock dels att Libyen inom en snar framtid kommer tillbaka som oljeproducent på ungefär samma nivå som före "den arabiska våren", dels att Iraks oljeproduktion fortsätter att öka.

Den som tror på Elliotts vågteori kan dock se högre prisökningar. Enligt denna teori är vi nu inne i våg 4 (våg 1 40-87 USD/fat, våg 2 87-70 USD/fat och våg 3 70-126 USD/fat), och när den har bottnat på kanske 90 USD/fat kommer våg 5. Och den kan bli mycket stark och till och med föra oss över den senaste toppen på 147 USD/fat. Men troligen är det ingenting vi ska önska oss, då det kan innebära knäcken för en redan försvagad världsekonomi.

På längre sikt ser det av rent fundamentala orsaker ut som om oljepriserna kan gå ännu högre. Bortfallet av olja från existerande oljefält blir stort under följande år, man kan räkna med en nedgång på c:a 5% per år, samtidigt som efterfrågan på olja antas öka med minst någon miljon fat/dag per år. Nedanstående graf (hämtad från denna presentation) visar hur EIA ser på saken.

supply

Det finns alltså ett enormt gap mellan vad vi kan vara säkra på att kunna producera från existerande fält och efterfrågeprognosen. EIA anser att detta gap kan fyllas med nya projekt, och att många av de största oljeproducenterna (Saudiarabien, Ryssland, USA, Brasilien, Kanada) har möjlighet att öka sin oljeproduktion ordentligt. Man hoppas även på mer olja från Irak.

Men frågan är om inte EIA är lite för optimistiska.

Vi avslutar med en bild som visar EIA:s egen prisprognos. Här finns tre olika scenarier, ett högt pris, ett referenspris och ett lågt pris. För min del är det ingen tvekan, det är den högsta priskurvan som ligger nämast sanningen.

EIA_oljepris

Robert Kuok köper in sig i Gulf Keystone

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
Publicerad fredag, 23 september 2011
Skriven av Svempa

Intresset för oljan i irakiska Kurdistan verkar öka över hela världen. Nu kommer ytterligare en intressant nyhet, den malaysiske miljardären Robert Kuok har via några olika bolag flaggat för drygt 3% av aktierna i Gulf Keystone.

Robert Kuok är alltså inte vem som helst, han anses vara sydöstra asiens rikaste man med intressen i allt möjligt, från sockerplantager till palmolja, hotell och media. Att han intresserar sig för ett oljebolag med verksamhet i irakiska Kurdistan ger samma signaler som den nyligen publicerade Vallares-affären, med tidigare BP-chefen Tony Hayward i huvudrollen.

Nyheten kommer tätt efter meddelandet att Gulf Keystone tagit in 200 MUSD i ett "private placement" som blev kraftigt övertecknat.
Goldman Sachs har också i dagarna uppgraderat Gulf Keystone till riktkurs 390p, säkert till stor del beroende på Vallares-affären.

I sammanhanget kan man dra sig till minnes den nyemission som DNO gjorde senhösten 2010, på nivå 8 NOK. Den blev också kraftigt övertecknad. Nyligen har First Securities höjt sin riktkurs för DNO till 12-20 NOK, också med hänvisning till Vallares-affären.

Kort sagt, när man ser till de fundamentala värden som oljebolagen i irakiska Kurdistan representerar och jämför med aktuella börskurser för bolagen är det inte mycket som stämmer. Frågan är bara hur lång tid det ska ta för marknaden att inse detta och uppvärdera aktierna till en mer rimlig nivå.

Reversal Day

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
Publicerad fredag, 23 september 2011
Skriven av Svempa

Till de flestas förvåning stängde Stockholmsbörsen på plus i dag. Detsamma gjorde aktierna i flera viktiga bolag. Jag tänkte koncentrera mig på Investor samt de fyra storbankerna, förutom OMXS30. Kurserna (och därmed index) föll under början av dagen brant till en botten ungefär kl 13, sedan steg kurserna något varefter vi fick en ny botten ungefär kl 14.

Slutligen steg kurserna mot slutet av dagen för att stänga på plus, vad gäller OMXS30 med absolut minsta marginal, se diagram nedan (liksom övriga diagram hämtat från Avanza).

OMXS30_20110923

Eftersom dagens lägsta kurser var avsevärt lägre än gårdagens lägsta kurser (för OMXS30 sattes nytt årslägsta intra day) och vi ändå stängde på plus fick vi i samtliga de nämnda fem aktierna, samt i OMXS30, en s k "reversal day" i den nedåtgående trenden. Det är vanligen en signal att ett trendbrott är nära förestående, men det är inte en lika stark signal som en "key reversal day".

Skillnaden mellan de två begreppen är att en "key reversal day" först och främst skall uppfylla kraven på en "reversal day", sedan tillkommer att dagens slutkurs måste vara högre än föregående dags högsta kurs. Och så var inte fallet, alltså får vi nöja oss med en "reversal day".

Man ska nog inte tillmäta en sådan teknisk signal något stort värde, med tanke på den börsutveckling vi sett de senaste månaderna. Men det KAN vara ett tecken på att en bottenformation håller på att utvecklas, och att det finns tekniska förutsättningar för en börsuppgång. Men den förhoppningen är alltså relativt osäker, och även om det kommer en uppgång så vet vi inte hur länge den varar och hur högt vi kommer.

Vad gäller OMXS30 så har jag tidigare påtalat att stängning under stödområdet 850-860 innebär stor risk för fortsatta börsfall. Nu hämtade sig börsen på ett överraskande sätt efter att vi fått ett nytt årslägsta i index och stängde just ovanför stödet, närmare bestämt på 862,35.

Investor gick nästan ner till årslägsta på 110 kr vid kl 13, därefter steg aktien stadigt och stängde på 115,70 vilket översteg gårdagens slutkurs med c:a två kronor. Aktien stängde alltså över det tekniska stödet på 114 kr. Diagrammet återges nedan.

Investor_20110923

De fyra bankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank uppvisade ett i stort sett identiskt handelsmönster med två bottnar kl 13 resp 14, och därefter stigande kurs fram till stängning som i samtliga fall skedde över föregående dags slutkurs. Marginalen var dock inte så stor, i inget fall över en krona. Nedanstående diagram visar SEB, de övriga tre bankernas handelsmönster var i stort sett identiska.

SEB_20110923

Hoppet är det sista som överger människan, och jag väljer att se dagens handelsmönster som ett positivt tecken. När detta skrivs vacklar USA-börserna kring nollstrecket, och förutsatt att det inte händer något otrevligt under de dryga tre timmar som återstår av den amerikanska börshandeln så kan vi börja tro att nästa vecka blir en betydligt trevligare upplevelse än den vi just lägger bakom oss.